Dalahästen – symbol för landskapet och landet

Den svenskaste av alla hästar

Dalahästen är en rödmålad trähäst med karaktäristiskt raka ben. Selen, grimman och eventuellt sadel brukar målas med vitt, grönt och blått i den välkända kurbitsstilen. Idag förekommer dalahästen i de flesta färger men den mest kända är den röda. Dalahästen har blivit en symbol för såväl Dalarna som för Sverige och i synnerhet för den svenska allmogekulturen.

Dalahästens ursprung

Den har tillverkats ända sedan 1600-talet, ibland som leksak till gårdens barn, eller som ett prydnadsföremål att sälja på marknader i mellersta Sverige. Oftast använde man det spillvirket som blivit över efter att man byggt något annat. Hästarna dekorerades med det lokalt förekommande kurbitsmåleriet som är en allmogestil. Den specifika dekoren hos dalahästen kallas för krusning. Gårdfarihandlarna som på den tiden gick från by till by och från hus till hus hade dessa hästar i sitt sortiment så de blev ett måste i var dalkarls och dalkullas hem. Den mest kända täljaren av dalahästar kom från byn Nusnäs mellan Rättvik och Mora och hette Tysk Anders Gunnarsson, i folkmun kallad Gambel Damben. Det är i Nusnäs som huvuddelen av dagens dalahästar tillverkas.

Stora och små

Vid den årliga mässan New York World´s Fair 1939 representerades Sverige av dalahästen och har sedan dess varit en symbol för Sverige. Inför mässan skickade man dit en tre meter hög dalahäst och ytterligare 3000 mindre som såldes i souvenirbutikerna. Den största dalahäst som gjorts står utanför Avesta vid en rastplats längs med riksväg 68/70. Den mäter 13 meter på höjden och invigdes 1989. Träsnidaren Tomas Holst har tillverkat en dalahäst som är 3,4 millimeter hög och 2,2 millimeter lång, den räknas som den minsta tillverkade dalahästen.

Tillverkningen i Nusnäs

I början av 1900-talet föddes bröderna Jannes och Nils Olsson i Nusnäs. Familjen hade det mycket fattigt vilket gjorde att bröderna fick hjälpa till med försörjningen genom att tälja och sälja dalahästar. 1928 när bröderna var 13 och 15 år gamla tog de, till sin mors förfäran, ett lån på 400 riksdaler för att köpa en bandsåg. Det var så den första lilla dalahästfabriken såg sitt ljus. Allt sedan dess har företaget levt vidare i familjen och produktionen av dalahästar har fortsatt oavbrutet. Bröderna lade grunden för det som har blivit ett svenskt kulturarv. Dalahästen har spritts över hela världen men har sitt hjärta och ursprung i Nusnäs. Dagens tillverkningsprocess har till stor del mekaniserats men den genomsyras fortfarande av stor precision och genomförs som flerstegsprocess. Det som fortfarande sker helt för hand är målningen. Den karakteristiska kurbitsmålningen har alltid målats för hand och det finns inga som helst avsikter på att göra det på något annat sätt. Dalahästen har blivit den mest sålda svenska souveniren och enbart i Nusnäs säljs det hästar för omkring 25 miljoner kronor per år. Utöver dalahästar tillverkas även dalagrisar, dalatuppar och flera andra djur. Alla i samma stil och med den traditionella målningen.

Hållbart hantverk
Hållbart hantverk

Hållbart hantverk

I och med att timret som används till dalahästarna kommer från de långsamtväxande tallskogarna runt Siljan minimeras transportsträckorna vilket minskar skadlig miljöpåverkan. Färgerna som används är miljövänliga och de anställda får lön efter kollektivavtal. Hästarna tillverkas med omsorg och kärlek, varje dalahäst är unik. Det är hållbart hantverk om något!